24, i 30 minuter till.

Inlägget publicerades 17 mars, 2009 kl 23:30 | Kategoriserat under Kärlek.

Romeo smilingSer man på. Då fyller jag 25 år, halva vägen till 50. Hur känns det? Är jag nöjd med mitt liv, med vad jag åstadkommit? Finns det någonting jag skulle vilja ändra på? Det tror jag faktiskt inte. Jag är ganska nöjd med mitt liv även om vissa aspekter kan finjusteras.

Mamma va med mig idag, det kände jag. Jag drömde om henne. Hon va där, i mitt kök och bakade tårta åt mig och hade sina vänner hos sig för att göra min dag perfekt. Hon log och sa att jag måste se fin ut, tog fram ett par nya jeans och en tröja som hon bad mig ta på mig.

Det fick mig att tänka på henne en hel del. Det kändes så äkta, så härligt. Men samtidigt fick det mig att tänka på alla saker jag ångrar. Tänk egentligen hur mycket vi gör som är negativt mot andra människor.

Ingenting vi tänker på för stunden, men som när mamma dog.. Då fanns det inte en enda sak som jag har gjort mot henne eller sagt som jag glömt. Istället har det spökat i mitt huvud, ånger, ångest, förtvivlan och sorg som funnits i min själ och sinne sen den dagen.

Orden jag sa som sårade henne, hur jag inte lydde henne, hur jag kunde vara uppkäftig. Och nu har jag ingen chans att återgälda henne, att återuppliva dem stunderna och göra allting rätt. Men jag hoppas och vet innerst inne att jag också gjorde henne oerhört glad.

Jag har en sak att tacka för och som jag är evigt tacksam för, även om jag så många gånger säger och tänker annat. Men min mamma, min pappa, min bror Nico och min lillebror Roland. Jag kan hata dem av hela mitt hjärta. Men fy fan vad jag älskar dem. Och vad jag är glad att jag fått uppleva mitt liv med just den familjen.

Jag är tacksam för allt. Tack mamma för att du gav mig den bästa uppfostran. Och idag fyller jag 25, i ditt namn.
Älskade Mamma

En dikt jag skrev till mamma när hon gick bort:

v Mama…v
How can your perfect smile, tear up my heart?
How can the words ‘I love you’ feel like a knife in my heart?
What will I do, with those words when you are no longer?
Where will I go, when I don’t have your arms around me?
At night when I want to sleep, where should I lay my head, if not on your chest?
Your eyes shimmer like stars, and my shimmer with tears.
Don’t let go Mama, If God choses to take you, he better take me with you.
Let me hold your hands throughout the night and whisper how much I love you.
Let me lay my head on your chest, like I used to as a child.
Let me hear you whisper how much you love me and that you will always be there for me.
I can’t take it, I can’t loose you now.
Hold me tight .. Hold me tight all the night..
Don’t let go…
Fight with me and we will conquer the world. Hold my hand and never let go.
I love you Mama..

7 Svar till “24, i 30 minuter till.”

  1. Rebecca

    Länk finns uppe på bloggen nu. haha ENJOY!

    Grattis på födelsedagen,o du… din mamma hade nog varit stoltast i världen över dig!

    Kram

    Svara
  2. Hanna

    Som du skrev så är nog din mamma stolt över dig ändå. Å du… grattis på födelsedagen såhär en dag försent…..

    Svara
  3. Linda

    Håller med om att din mamma tänker på dig där borta i Nangiala.

    Grattis i efterskott!

    Svara
  4. MARIELLE

    hej,
    tack för din fina kommentar ;)
    Och nej, jag är nog inte så jättegammal, men det var LÄNGE SEN jag var 17 ;)

    Svara
  5. Tara

    Väldigt fin din mamma är… vacker

    Svara
  6. Delvin

    Wow fin dikt…

    Svara
  7. Sabina

    vad vacker din mamma var. trodde först att bilden var på någon hollywood skådis.

    Svara

Lämna en kommentar