Kommentarer till Mamma, 3 år idag.

Av: Romeo Patrick

Romeo Patrick — Wed, 19 Aug 2009 15:31:37 +0000

@ Mammas dotter: Svarar här för det går itne att svara på din blogg. Det har varit lite struligt med blogg’s kommentarfunktion men så fort den fungerar ska jag posta samma inlägg hos dig:

”
Jag beklagar den smärtan du känner.

Cancer, fyfan bland det värsta som korsat vår jord. Så otroligt tragiskt, så ont och så bedövande på samma gång.

Man vet knappt var man ska finna luften ifrån bara för att kunna andas. Det är svårt och det är jobbigt, och att såren läker alla sår är skitsnack. Som du säger är det ett öppetsår för alltid. Dock lär man sig att leva med det och hantera det ju mer dagarna går.

Jag beklagar hemskt din mammas bortgång. Vi invandrare anser ju att mamman är ”all that”, och det inser man när dem går bort. Mamma som skyddar en, mamma som kramar en, mamma som frågar hur man mår. mamma som tar hand om en när man är sjuk.

Jag hoppas innerligt att du finner styrka att gå vidare. Inte lätt, men det går.”

Av: Mammas dotter

Mammas dotter — Wed, 19 Aug 2009 15:23:25 +0000

Får tårar i ögonen när jag läser om saknaden till din mamma….
Förlorade sjäv min älskade mamma i cancer för drygt en månad sedan….sorgen är som ett öppet sår och tårnarna kommer ständigt.
Kan inte förstå att jag aldrig mer kommer få krama henne eller se hennes leende :´(((
Och som Anna skriver här uppe:
Om jag fick välja skulle jag hellre välja EN ENDA smekning av hennes hand över min kind än en evighet utan det.

Av: Yas

Yas — Sat, 18 Jul 2009 23:00:18 +0000

Beklagar verkligen sorgen! Känner inte dig men det var väldigt fint skrivit, önskar dig och din familj all styrka och lycka i framtiden!

Av: Thess

Thess — Thu, 04 Jun 2009 20:16:32 +0000

Gud så vackert skrivet.
Ens mamma är det finaste man har, det har jag börjat inse mer och mer för varje dag, och oron över att något ska hända min mamma växer sig också större för var dag.
Kan aldrig förstå den smärta du känner men jag känner med dig iallafall.
Otroligt vacker text du skrivit om henne, men vad betyder vackra ord när de omtalade inte finns här och ta del av dom…
Förlorade min morfar i cancer för snart 5 år sen, det är inte jämförbart med att förlora sin mamma, men sorgen efter honom kommer aldrig gå ur. Tittar fortfarande efter honom hemma i deras hus, saknar honom, och tänker bara på hur lite uppskattning man visade honom när han var i livet… och hur mycket uppskattning man ville visa när det var för sent. Blev långt det här, men jag känner med dig iallafall, var väl det jag ville säga egentligen.

Av: ErikssonMaria

ErikssonMaria — Fri, 29 May 2009 19:36:38 +0000

Så vackert! Sitter här med tårar i ögonen..
Hur du känner är helt omöjligt att förstå då jag har min kära mamma kvar.. Men jag kan tro att det är tufft. :/ Mammor är ändå mammor.

Av: IQ Badboll

IQ Badboll — Fri, 29 May 2009 19:12:50 +0000

Va fint du har skrivit om din mamma, jag har min mamma kvar i livet men hon ratar mig, vilket ja önskar att hon inte gjorde. Min mamma har gjort bort sig så illa att ja vet inte om hon kommer kunna resa sig igen vilket ja hoppas att hon kan.

Min sambo vet inte om hans mamma lever då hon försvann av en mycket privat sak ur hans liv när han bara va 9 månader, än i dag letar vi efter henne.

Av: Anna

Anna — Thu, 28 May 2009 19:28:07 +0000

Nu börjar jag gråta! :( Fint inlägg… Du saknar din mamma, hennes doft, att röra henne, att se henne, precis som jag saknar min! De är borta kroppsligt men andligt finns de båda kvar! men om jag fick välja skulle jaghellre välja EN ENDA smekning av hennes hand över min kind än en evighet utan det :’(