If I could turn back the hands of time..

Inlägget publicerades 25 maj, 2009 kl 21:43 | Kategoriserat under Diverse.

skrattDem senaste dagarna när jag åkt bil har jag kollat extra noga på barn. Barnen som cyklar, ett annat barn som visar sin kompis lite karatemoves, några flickor som hoppade hage etcetera etcetera. Kommer ni ihåg den tiden? Då allting var så beskymerslöst? Då det enda som man hade i tankarna var när man fick gå ut för att leka.

Vilken otrolig glädje man hade, när precis allting kunde vara roligt. Vi växer upp till att intelligenta och mogna, men det känns som att vi tappar oss själva någonstans på vägen. Var är den glädje man fick bara genom att springa över en åker eller hoppa i en pöl? Nu oroar man sig för lukten, och ursh skorna blir smutsiga och kläderna. Men som ung hoppade man, herregud jag t om simmade i pölar (allts om fattades var en syrgastub).

Nu menar jag allvar när jag säger detta, men ser ni något barn, titta på dem, beundra och så kommer ni att förstå vad jag menar. OBS! Titta inte för länge då anmäls ni kanske för pedofili hahaha..

Men seriöst nu hur underbart är det inte? Deras äkta genuina glädje, deras skuttande och ivriga skratt. Det tappas verkligen på vägen, men det värsta av allt är att vi tappar bort det pg a all stress, teknologi och allt som gör oss konstiga.

För att förklara vad jag menar: Igår spelade jag och min vän minigolf. Han tyckte att vi skulle köra samtidigt för att det ska gå snabbt. Men va?! Stressa? Kan vi inte slappna av? Nej tyckte han, det ska gå fort.
Efter golfen gick vi på mcdonalds och det tog inte ens 10 minuter och han höll på få fnatt bara för att det tog tid.

Så förutom att barnet inom oss försvinner, tar stressen sakta över. Inte springer vi och leker, inte har vi detta härliga skratt som kommer från hjärtat längre. Väldigt sällan är det så. Varför? För att allting ska handla om stress, allting ska göras och fixas. Det finns inte tid att ”spela”  , att leka och vara människa. Nej, nu krävs för det att allting ska göras fort.

Så idag bestämde jg mig för att bryta denna trend. Vad gjorde jag? Jag köpte en stor studsmatta! Och så hoppade jag och hade mig och tänkte göra några volter. Men då påmindes jag, det är inte bara stressen som tar över. Kroppen åldrades visst också. När jag var liten var gjorde jag piruetter och dansade som en svan i luften. Idag såg jag ut som tomten som försöker hoppa men RAMLAR i luften. Hur fan kan man ramla i luften? Ja inte vet jag, jag gjorde det i alla fall.
Men nu djävlar, barnet i mig ska komma tillbaka. Ska sluta vara så allvarlig, så seriös och stressad. Jag ska njuta av livet, skratta och må väl. Jag är ett barn. Och vet du vad? I like it!

8 Svar till “If I could turn back the hands of time..”

  1. Anna

    Det var på tiden Romeo, uppdatering! :) Ramlar i luften – såna uppdateringar är dessutom roande! Skratten som kommer från hjärtat är såna skratt de flesta har en gång i halvåret då de skrattar så de blir tårögda, sådär ska man ju garva varje vecka :) Du kanske skulle hyra en hoppborg på skara sommarland i sommar, i brist på vattenland med mera så klaffsar jag fortfarade i vattenpölar som en tvångsmässig 4åring! :)

    Svara
  2. ErikssonMaria

    Gud vad rätt du har!!
    Jag försöker dock se till att inte bli för vuxen. Lite barn vill jag vara!

    Stressa ska man väl inte göra när man inte behöver. Speciellt inte när man spelar minigolf eller liknande. Sånt gör man ju för att det är kul, inte för att stressa sig igenom det. Varför då ens göra ? :O

    Svara
  3. ErikssonMaria

    (råkade visst trycka på skicka lite för tidigt:P)

    Varför då ens göra det? :O *

    Stress är bajs! :)

    Svara
  4. Karro

    Man kan inte gå runt och va allvarlig hela tiden, barnet inom en måste få komma fram då och då! släpps det ut alltför ofta räknas man som barnslig, men det kan ju finnas gränser. det är så skönt att släppa ut detta barn, släppa loss! -utan alkohol och droger som många, iaf i min omgivning, använder för att släppa loss och ha kul.
    Studsmatta, det är ju superkul! senast jag hoppa på en sån var i 8an, inte jättemånga år sen kanske, men känns ju som det.. :P
    händer att jag springer runt med lillebrorsan, nu 12 år, om somrarna i trädgården, jagar och busar med varandra. jättekul och många som kommer förbi tycker säkert det är jättetramsigt.Men kul är det!
    Och det sägs ju, att ett gott skratt förlänger livet! :D

    Svara
  5. IQ Badboll

    va gld ja blir, inte bara ja som har kul på studdsmattor å hoppa i pölar, det e skit skoj å rulla runt på backen å brottas med badboll, bygga sandslott på standen å geggamojja krig med kopisarna. Så japp, ja e hela 25 å beter mig som 5, men pappa sa till mig en gång, man blir inte äldre än man gör sig ;)

    Svara
  6. Elin tha man ;)

    kan ju räkna med att jag kommer hoppa som en liten groda på eran studsmatta. :) hehe, köss

    Svara
  7. Hanna

    Underbart! Håller med dig till 100%, jag blir tokig på alla som stressar runt mig. Granen var här inne häromdagen och påpekade att jag inte hängt in min tvätt än, den har hängt på samma ställe i en veka nu.

    Själv har jag bara skitit i den. Jag oarkar inte vara den där mamman som stressar heeeela tiden. Jag roar mig och barnen i stället. Vi hittar på saker och vad gör det om tvätten hänger frame två dagar eller två veckor. Ingen dör av det!

    Vill också ha en stuttsmatta, men tyvärr är trädgården för liten. :(
    Lyllo dig!

    Svara
  8. Hanna

    Ha, ha, jo tack internet. Jag började också kolla Smallville på tv då runt 2002, men sedan tappade jag bort mig precis som du. För några månader sedan så kollade vi i alla fall på de sju första säsongerna på mindre än 2 månader (konstigt att man inte fått fyrkantiga ögon) och i helgen fixade vi senaste säsongen.

    Vilken serie vi ska ge oss på nu vet jag inte riktigt, men det ska nog lösa sig.. ha ha. Det finns ju några att välja mellan.

    Svara

Lämna en kommentar