Kommentarer till Troende? Ateist? Agnostiker?

Av: Johanna

Johanna — Wed, 01 Sep 2010 16:40:09 +0000

En aning sen men: Gud finns. Jag tror att vi är satta här för att fullfölja olika uppdrag vi fick i himlen. Vi kan inte veta fullt ut vad de är här, eftersom förståndet på jorden inte sträcker sig lika långt som det i himlen. Det vi kan göra är att lyssna efter Guds röst och försöka följa den. Vi har alla möjligheten att inte följa hans röst och alltså inte göra våra uppdrag, men om vi försöker höra och följa offrar vi också allt. När vi offrar allt för Gud, precis som Jesus gjorde för oss, då är vi hans helt och hållet. Och är vi hans helt och hållet så finns ingen bitterhet eller rädsla för döden. Sorg och saknad finns alltid, det vet jag av personlig erfarenhet, men inget hat och ingen bitterhet kan finnas. Det är vad jag tror, hoppas vi alla ses i himlen :)

Av: Solan

Solan — Mon, 01 Mar 2010 21:32:29 +0000

Jag tror att det inte finns en enda människa som INTE tror i själva dödsögonblicket. Sen vad de tror på är ju en historia för sig.

Jag brukar säga att om du inte vet något annat så har du inget att jämföra med, ett barn som växer upp med en pappa som är Djurgårdare blir med största sannolikhet själv en djurgårdare… Ett barn som växer upp med tro (en sund och oskadlig tro) växer nog säkerligen även den upp med samma tro.

Men så kommer vi till detta med kunskap, kulturkrockar, kontaktnät, osv men framför allt även den egna viljan och förmågan att söka sina ”egna” svar…

Är du döv kanske du behöver träffa någon som kan förklara på teckenspråk, är du blind behöver du kanske någon som går före och leder dig… Alla kan inte allt själv, inte ens den som lever utan funktionshinder och dolda handikapp.

Jag tror att detta är en fråga som folk i alla tider brottats med, framför allt vi i en del av världen som inte fyller våra dagar med att hitta nya sätt att överleva krig, svält, fattigdom, sjukdomar, naturkatastrofer osv..

Jag önskar att jag hade föräldrar som åtminstone kunde ”sätta ett litet frö i gro” hos mig själv så att även jag kunde känna trygghet i att det finns något större, något mkt vackrare, någon som ser efter mig och de jag älskar, något som gör att allt som sker har en mening.. något som gör att jag skulle veta att allt är precis som det ska vara… Och att det i slut ändan leder till något gott för oss alla.

Nu hade jag inte sådana föräldrar, och har sådeles svårt att föra tron vidare till mina barn (Jag vill ju dem samma trygghet som jag själv önskat mig).

Men någonstans i mitt inre har jag en förhoppning om att ”den högre makten” ändå planterat ett frö i och med min existens här på jorden och att jag ändå går i dessa funderingars vilsna banor…

Jag avfärdar inget helt…

Av: Romeo Patrick

Romeo Patrick — Mon, 01 Mar 2010 16:14:21 +0000

Absolut, men då är det ju det vi är tillbaka till. VARFÖR ska vi behöva leva i ett liv i elände för att sen komma till det bättre? För att uppskatta det? Men om Gud kan skapa allt det där, kan han inte trycka i oss lite uppskattning? Det är ett mysterium jag aldrig kommer lösa. Eller någon annan för den delen skulle jag tro.

Av: Karro

Karro — Mon, 01 Mar 2010 14:45:28 +0000

”Jag krigar med mig själv i mitt huvud.” Det känns verkligen igen för mig.. Jag vill tro mer än jag gör men det är svårt när vetenskapen säger annat.. Jag kan bara inte tro på skapelseberättelsen för man vet att jorden är mer än 4 000 år, men genom att jag säger så kanske jag inte kan kalla mig troende?
Gud finns, någonstans, det tror jag. att tro ger, osm du säger, trygghet. Nu har jag ingen aning om hur det känns att få trygghet genom att be när man lever i ett land med oroligheter, men jag vet hur skönt o tryggt det känns att be när man är orolig..även om det inte är en så svår sak som krig o fattigdom.
Jesus kan man inte ”tro” på för det är, om jag har rätt för mig, vetenskapligt bevisat att han har funnits (jag kanske är helt ute o cyklar nu..) men även om det inte är bevisat så tror jag att han har funnits, att han är Guds son, född av Maria och hans budskap. Det Jonas Gardell skrivit i boken Om Jesus (nu har jag bara läst delar av den) om att himmelriket är först när man börjar tro.
Delar av mig nu efter att ha skrivit detta vill tro på allt som står i Bibeln, andra delar vill mer tro på det vetenskapliga, helt o hållet.
Snacka om bråk i hjärnan.. :P

Som vanligt skriver du otroligt bra och om intressanta ämnen. ALLTID kul att läsa dina inlägg :D

Av: Cubix

Cubix — Mon, 01 Mar 2010 14:01:19 +0000

Något som jag verkligen funderar på är om Gud finns, varför tillåter han allt som sker? Jag menar om han skapade världen och människorna, varför inte bara direkt skapa det perfekta? Jag förstår som inte, är det någon sorts lek?

Det skedde väl ett misstag nånstans när vi fick den fria viljan? vad vet jag…. eller som min mamma trodde: Vi lever inte nu, när vi "dör" så föds vi på ett bättre ställe utan sjukdomar, utan krig, utan elände, så trodde hon, jag önskar jag kunde göra det också.

Av: Cubix

Cubix — Mon, 01 Mar 2010 13:56:01 +0000

Jag har många gånger önskat att jag var troende för det är något att ty sig till, min mamma var troende… Det jag inte gillar med religioner, eller det är inte religioner i sig utan personers trångsynthet , det är när folk säger att det ena är rätt eller fel. TRO är väl aldrig fel, varesig jag tror på det ena eller andra, det är ju så subjektivt det kan bli. Själv skulle jag vilja ta lite här och lite där och göra en mixad gryta mned det som jag tycker låter bra och som stämmer för mig, det kallas väl ”New age” att göra så ….har jag hört! Men vad vet jag, jag vill tro och det enda jag tror idag är att Naturkatastroferna som sker är jordens sätt att säga ifrån så jag tror väl på något men frågan är bara VAD…. kanske är det så att jag har en egen liten gryta me ddet jag tycker stämmer, jag bara önskar att jag hade en tro som inte gjorde mig så fruktansvärt rädd för döden.