Troende? Ateist? Agnostiker?

Inlägget publicerades 1 mars, 2010 kl 10:00 | Kategoriserat under Kärlek, Värderingar.

Innan jag inleder mitt inlägg så vill jag först tala om vad Ateist och Agnostiker är för er som inte vet det.

Att vara Ateist är alltså att inte tro på något alls i denna värld i form av en högre makt. Man tror inte på en Gud, man tror inte på Djävulen, man tror inte på något helt enkelt som är ”övernaturligt”.

Agnostiker alltså Agnosticism innebär att man tror på en högre makt men inte på en specifik. Alltså man vet inte riktigt vad det är man tror på bara att det existerar något där ute.

Många säger dock att agnosticism innebär att man inte vet men begreppet har blivit så brett att i nutid innebär det mer eller mindre att man inte riktigt ved vad som existerar där ute men att något ändå möjligtvis kan finnas.

Ateism är positionen att det inte finns någon Gud, gudar eller högre makter. Begreppet är omdiskuterat och spänner från begreppsbestämningen avsaknad av tro (på någon eller några gudar eller högre makter) till definitionen en tro (på att det inte finns någon eller några gudar eller högre makter).

Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen att det inte går att veta om det finns någon gud eller att få någon kunskap om densamma.

Lite bakgrunds fakta är också bra att veta kanske. Personligen är jag en kristen  Grekisk Ortodox. Jag tror på Gud, Jesus och Maria. Jag ber lite då och då, går aldrig i kyrkan i Sverige (här finns inte samma samhörighet och tro på samma sätt som i våra länder) medan i Libanon så går jag rätt ofta och ber betydligt oftare.

Det är till 99.9% självklarhet att Libaneser är troende. Antigen är det muslimer eller så är det kristna. Väldigt få är ateister eller agnostiker. Jag tror inte heller det riktigt går att vara något av det i våra länder främst för att vi är ett så troende land. Alla tror, höger och vänste och växer du upp i en sån miljö så blir det per automatik att du också tror. Det är liksom en del av gemenskapen.

Men nu är jag ju inte i Libanon utan jag är i Sverige. Här är det betydligt färre som är troende och på ett helt annat sätt än ”vårat”. Så jag tappar väldigt mycket av min tro. Tyvärr är jag inte den starka personen som många är och behåller tron.

Mestadels beror det också på det vetenskapliga. Jag ställs inför så många funderingar och frågor. Jag krigar med mig själv i mitt huvud. Hela min själ vill vara troende men det känns väldigt mycket som att det krockar med det jag har lärt mig och gått igenom i livet.

Något som jag verkligen funderar på är om Gud finns, varför tillåter han allt som sker? Jag menar om han skapade världen och människorna, varför inte bara direkt skapa det perfekta? Jag förstår som inte, är det någon sorts lek?

Det är ungefär som om jag nu skulle kunna skapa perfekta hundar. Ska jag skapa en aggressiv och en snäll när jag direkt kan få superlydiga bra hundar? Varför dog min mamma? Varför hon och inte jag? Varför inte någon annan? Var min mamma ond? Eller som dom sa i Libanon, Gud ville ha tillbaka sin ängel. Men va fan måste han ta min ängel? Och i så fall varför ens sätta någon på jorden om han vill ha tillbaka dom? Har vi liksom ett lånekort jag har missat?

Så det är så otroligt mycket som verkligen snurrar runt i mitt huvud, som jag ifrågasätter och krigar mot. Tyvärr finner jag inga svar någonstans. Vissa idioter säger till mig ”Guds vägar äro mystiska” eller vad det nu sägs. Men va fan, är det svaret på allt? Att hans vägar är mystiska?! Det var vad jag hörde av folk när mamma dog. Men vilket djävla skitsnack! Ge mig något mer att gå på, inte att hans vägar och handlingar är mystiska!

Det är alltså några av dom sakerna som har fått mig att ifrågasätta Gud’s existens. Men inlägget handlar egentligen inte om min uppfattning om tron utan mer om människor runt omkring.

Hur många gånger har jag inte frågat människor om dom tror på Gud och får svaret nej ? En hel del! Hur många gåner har jag frågat samma personer om dom tror på djävulen? Alla gånger!

Så hur många tror ni svarar ”Nej jag tror inte på Gud, men jag tror på Djävulen!” En hel del vill jag lova er! Det är också det som gör mig så djävla förtvivlad och idiotförklarar folk ganska omgående och sen hamnar jag i en diskussion (som jag för övrigt som ni säkert märkt, ÄLSKAR!).

För er som undrar varför jag idiotförklarar dessa människor så ska jag tala om det för er. Djävulen.. Var härstammar han från? En godnattsaga? Vikingatiden? Forntiden? Var?

Man kan läsa om Djävulen, även benämnd som Satan, Lucifer så tidigt som i bland annat den Hebreiska biblen. Det är alltså skapat från Judendomen ursprungligen vidare in i kristendomen och Islam.

Så hur kan du tro på någonting som är skapat från bibeln men inte tro på något annat? Så då tror du selektivt på det som står i bibeln alltså. Du tror inte på en Gud, men du tror på en djävul som bibeln talat om för dig existerar.

Det är ungefär som att läsa Harry Potter och bara välja att tro på Lord Voldemort (Lord Voldermort är alltså ”Djävulen” i Harry Potter filmerna) men inte på Harry Potter. Hur går det ihop? Det förstår jag verkligen inte!

Avslutningsvis vill jag faktiskt säga att jag är oerhört glad att tro existerar, vare sig det finns en Gud eller inte så tackar jag allt som har med det att göra. Ni förstår i U-länder såsom mitt land Libanon, så har man det väldigt fattigt och när du inte har en ekonomisk tryghett, när du inte vet om du kommer att klara dagen eller kunna förse din familj med mat, då måste du ha någonting som stöttar dig.

När hela din värld är skit, när du tappar all hopp det är då tron spelar in och det är därför man ser i fattiga länder hur stark tron är där. För vi har inget annat att vända oss mot, vi har ingen som stöttar oss! Ingen pelare som håller vår rygg rak.

När jag kom hem från Irland och pratade med mamma när hon var döende frågade jag henne. Mamma, är du inte rädd för att dö? Är du rädd för att lämna oss?
Hennes svar som ekar i mitt hjärta och min öron, det mest trygga svar hon kunde ge mig var. ”Nej, jag är i Guds händer. Jag kommer att komma till en bättre plats”.

För er som fortfarande inte förstår så var det hennes tro som höll hennes mod uppe och hennes leende kvarstod till den dag hon dog. För hon var så starkt troende att hon med all säkerhet visste att när hennes vackra hjärta slocknar, så tas hon emot av det vackraste hennes ögon har mött.

Så vare sig Gud existerar eller inte, så är jag djävligt glad att min mamma trodde så innerligt på hans existens. Nu lever jag ganska simpelt att jag hellre lever ett liv troendes på en Gud för att sedan dö och upptäcka att han inte existerar, än att leva ett liv utan tro för att dö och upptäcka att han faktiskt existerar.

20 Svar till “Troende? Ateist? Agnostiker?”

  1. Cubix

    Jag har många gånger önskat att jag var troende för det är något att ty sig till, min mamma var troende… Det jag inte gillar med religioner, eller det är inte religioner i sig utan personers trångsynthet , det är när folk säger att det ena är rätt eller fel. TRO är väl aldrig fel, varesig jag tror på det ena eller andra, det är ju så subjektivt det kan bli. Själv skulle jag vilja ta lite här och lite där och göra en mixad gryta mned det som jag tycker låter bra och som stämmer för mig, det kallas väl ”New age” att göra så ….har jag hört! Men vad vet jag, jag vill tro och det enda jag tror idag är att Naturkatastroferna som sker är jordens sätt att säga ifrån så jag tror väl på något men frågan är bara VAD…. kanske är det så att jag har en egen liten gryta me ddet jag tycker stämmer, jag bara önskar att jag hade en tro som inte gjorde mig så fruktansvärt rädd för döden.

    Svara
  2. Cubix

    Något som jag verkligen funderar på är om Gud finns, varför tillåter han allt som sker? Jag menar om han skapade världen och människorna, varför inte bara direkt skapa det perfekta? Jag förstår som inte, är det någon sorts lek?

    Det skedde väl ett misstag nånstans när vi fick den fria viljan? vad vet jag…. eller som min mamma trodde: Vi lever inte nu, när vi "dör" så föds vi på ett bättre ställe utan sjukdomar, utan krig, utan elände, så trodde hon, jag önskar jag kunde göra det också.

    Svara
    • Romeo Patrick

      Absolut, men då är det ju det vi är tillbaka till. VARFÖR ska vi behöva leva i ett liv i elände för att sen komma till det bättre? För att uppskatta det? Men om Gud kan skapa allt det där, kan han inte trycka i oss lite uppskattning? Det är ett mysterium jag aldrig kommer lösa. Eller någon annan för den delen skulle jag tro.

      Svara
  3. Karro

    ”Jag krigar med mig själv i mitt huvud.” Det känns verkligen igen för mig.. Jag vill tro mer än jag gör men det är svårt när vetenskapen säger annat.. Jag kan bara inte tro på skapelseberättelsen för man vet att jorden är mer än 4 000 år, men genom att jag säger så kanske jag inte kan kalla mig troende?
    Gud finns, någonstans, det tror jag. att tro ger, osm du säger, trygghet. Nu har jag ingen aning om hur det känns att få trygghet genom att be när man lever i ett land med oroligheter, men jag vet hur skönt o tryggt det känns att be när man är orolig..även om det inte är en så svår sak som krig o fattigdom.
    Jesus kan man inte ”tro” på för det är, om jag har rätt för mig, vetenskapligt bevisat att han har funnits (jag kanske är helt ute o cyklar nu..) men även om det inte är bevisat så tror jag att han har funnits, att han är Guds son, född av Maria och hans budskap. Det Jonas Gardell skrivit i boken Om Jesus (nu har jag bara läst delar av den) om att himmelriket är först när man börjar tro.
    Delar av mig nu efter att ha skrivit detta vill tro på allt som står i Bibeln, andra delar vill mer tro på det vetenskapliga, helt o hållet.
    Snacka om bråk i hjärnan.. :P

    Som vanligt skriver du otroligt bra och om intressanta ämnen. ALLTID kul att läsa dina inlägg :D

    Svara
  4. Solan

    Jag tror att det inte finns en enda människa som INTE tror i själva dödsögonblicket. Sen vad de tror på är ju en historia för sig.

    Jag brukar säga att om du inte vet något annat så har du inget att jämföra med, ett barn som växer upp med en pappa som är Djurgårdare blir med största sannolikhet själv en djurgårdare… Ett barn som växer upp med tro (en sund och oskadlig tro) växer nog säkerligen även den upp med samma tro.

    Men så kommer vi till detta med kunskap, kulturkrockar, kontaktnät, osv men framför allt även den egna viljan och förmågan att söka sina ”egna” svar…

    Är du döv kanske du behöver träffa någon som kan förklara på teckenspråk, är du blind behöver du kanske någon som går före och leder dig… Alla kan inte allt själv, inte ens den som lever utan funktionshinder och dolda handikapp.

    Jag tror att detta är en fråga som folk i alla tider brottats med, framför allt vi i en del av världen som inte fyller våra dagar med att hitta nya sätt att överleva krig, svält, fattigdom, sjukdomar, naturkatastrofer osv..

    Jag önskar att jag hade föräldrar som åtminstone kunde ”sätta ett litet frö i gro” hos mig själv så att även jag kunde känna trygghet i att det finns något större, något mkt vackrare, någon som ser efter mig och de jag älskar, något som gör att allt som sker har en mening.. något som gör att jag skulle veta att allt är precis som det ska vara… Och att det i slut ändan leder till något gott för oss alla.

    Nu hade jag inte sådana föräldrar, och har sådeles svårt att föra tron vidare till mina barn (Jag vill ju dem samma trygghet som jag själv önskat mig).

    Men någonstans i mitt inre har jag en förhoppning om att ”den högre makten” ändå planterat ett frö i och med min existens här på jorden och att jag ändå går i dessa funderingars vilsna banor…

    Jag avfärdar inget helt…

    Svara
  5. Johanna

    En aning sen men: Gud finns. Jag tror att vi är satta här för att fullfölja olika uppdrag vi fick i himlen. Vi kan inte veta fullt ut vad de är här, eftersom förståndet på jorden inte sträcker sig lika långt som det i himlen. Det vi kan göra är att lyssna efter Guds röst och försöka följa den. Vi har alla möjligheten att inte följa hans röst och alltså inte göra våra uppdrag, men om vi försöker höra och följa offrar vi också allt. När vi offrar allt för Gud, precis som Jesus gjorde för oss, då är vi hans helt och hållet. Och är vi hans helt och hållet så finns ingen bitterhet eller rädsla för döden. Sorg och saknad finns alltid, det vet jag av personlig erfarenhet, men inget hat och ingen bitterhet kan finnas. Det är vad jag tror, hoppas vi alla ses i himlen :)

    Svara
    • Karin

      Men vi kan ju inte ses i himlen allihop – enligt Bibeln är icke-kristna onda och därmed hänvisade till helvetet. Hur kan det vara humant? Att helt avvisa en stor del av jordens befolkning av den enkla anledningen att de inte överhuvudtaget hörde ”Guds röst” när de vandrade på jorden? Är det inte snarare Guds fel att de inte tror på honom – är han allsmäktig borde han väl utan svårigheter kunna göra oss troende från början? Eller VILL han att några ska hamna i helvetet? Förstår mig inte på hur det går ihop – och om Gud är som han beskrivs i Bibeln vill jag ärligt talat inte att han ska finnas. Och även om jag trodde att han fanns skulle jag inte kunna förmå mig att älska honom.

      Svara
      • Suzanne

        Efter syndafallet bestämde sig Gud för att inte bestämma
        över människans vilja.. hon skulle själv få välja
        – att tro på Jesus, eller att låta bli!
        Du väljer själv vart du vill efter döden.
        Tro, eller låt bli! varför vill alla till himlen?
        men inte ha med Gud att göra?? mysko

        Svara
  6. Anneli

    Oj vad intressant! Hann bara läsa till det här med dina tvivel ang Guds existens så kände jag att jag vill skriva :-) Ska läsa igenom allt du har skrivit men vill först kommentera. Intressant det du har tagit upp och jag förstår dig. Jag själv är kristen sen ca 5 år tillbaka så för mig är min tro nog annorlunda, jag vet inte. Jag har så mycket att skriva, funderingar som jag har,jag förstår dina funderingar och ska läsa vidare. Jag hoppas att du inte förlorar din tro, jag som kommer från ”andra sidan” och kom till tro, genom personliga erfarenheter, hoppas verkligen att din tro ska bli så levande för dig att du känner i ditt inre, precis som när man är KÄR att detta är på riktigt, det är inga hjärnspöken eller sagor :-) När man älskar någon vet man ju det bara. God Bless :-)

    Svara
  7. nicc

    vilken intressant blogg! gillar att du vågar ta upp så många olika och viktiga ämnen.

    Svara
  8. Tamuna

    Du är inte ensam. Jag tror att civilisation gör att folk blir tänkande. Vi börjar fundera och tvivla. Det är inte fel, det är bara bra.
    Jag tror på mig själv och fråga inte vad som har hänt att jag inte tror på någon högre makt.
    Det är svårt att tro på gud när man stötar på så mycket orättvisa i livet (och då menar jag enbart min privatliv och inte generaliserar något alls.)
    Att det kan finnas riktiga skitstövlar som anser att de är troende och ber till gud varje dag, hela tiden och samtidigt begår brott, framför allt mot sina fruar och egna barn och sedan fortsätter att be till gud igen…. Nej, jag vägrar att tro.

    Jag är ateist eller kanske är jag agnostiker, det vet jag inte än men en sak vet jag, jag tror på mig själv och litar bara mig själv och trivs bra.

    Svara
    • Suzanne

      Det är inte Guds fel att människor som ”kallar sig kristna” begår
      fruktansvärda saker!! att vara kristen betyder att göra Guds vilja!
      Har man tagit emot Jesus i sitt hjärta, gör man inte sådant som
      medvetet skadar andra människor.
      Jesus älskar dig!

      Svara
  9. Elin

    Fint och ärligt skrivet. Jag är med i en församling i en liten ort som heter Ånge. Det är tufft att leva i ett samhälle som inte tror, men jag tror att kärleken från Gud kommer att bevisa att det är värt det om jag väljer att följa honom. Han har uppfyllt alla böner som jag någonsin bett. Jag var bara tvungen att öppna ögonen. <3

    Svara
  10. Veroniqua

    Gillar inlägget skarpt.

    Svara
  11. Suzanne

    Det finns inga korta enkla svar! Gud säger i sitt ord – Sök så skall du finna, Be så skall du få! För den som ärligt söker.. kommer att finna det i Bibeln. Tron är inget vi ”tar oss” det är en gåva från Gud.
    Själv tror jag på Gud, Jesus och den helige Ande!
    Ser du på människor, blir du förtvivlad.. ser du på dig själv, blir du förvirrad, ser du på Jesus, blir du förvandlad.

    Svara
  12. Agnostiker

    Mycket grymt bra skrivet av dig Romeon!!! Du har väldigt högt IQ, och jag njuter av varje ord du skrivit ungefär som jag själv hade skrivit detta, helt otrologt!

    Sedan vill jag bara säga att jag är en stolt agnostiker.
    Ingen vet något på denna jord. Sannolikheten att det kan finnas större makter i den stora universum är möjlig, men något annat än det vi vi ej , och vi kommer så länge vi lever ej få reda på det heller.

    Mvh

    Svara
    • Louise Hardenberg

      Hej Agnostiker!
      Är du min son? Han skulle uttrycka sig exakt så som du och jag undrar. Ordvalet känns mycket bekant.
      Jag är nog en agnistiker, men jag vill tro på det goda hos människan.
      Människan i sig är ju inte ond, hon bara handlar galet i vissa situationer. Kanske för att hon är otillfredsställd eller olycklig.
      Vi kan inte skylla en allebnarådande gud för våra handlingar. En kyrkans man sa till mig en gång:”Vi är danade av Gud för att vara goda men han gav oss en fri vilja”.
      Kanske någon mer anammar min tanke.
      Morsan

      Svara
  13. Maria Mattson

    Agnostiker. 14 o4.2013

    Nej, jag tror ingenting, varken Gud , djävul, himmel eller helvete. Jag är egentligen ateist, men ordet : ateist betyder att man har någonting emot teologin, och det har jag inte. Det är bra att det finns religioner och kyrkor . Religionen har betydd mycket för människans kulturella utveckling. Och det är mycket bra att det finns troende människor. Om religionen skulle avskaffas då skulle det bli många arbetslösa människor. Jag tycker att kyrkorna är vackra byggnader, och många byggnadsarbetare får arbete då de reparerar gamla kyrkor. Jag ser inget ont i att vara troende, bara jag slipper själv att vara det.

    Svara
  14. kerstin f-lindelöf

    När man fått uppleva det jag varit med om;både en otrolig varm glädje som fyllde mig helt utan att jag var inställd på det,saker som jag sett och märklig hjälp utan att människor varit inblandad,-ja då fattar man att det FINNS nu också både Gud-Jesus-Anden. Nu är det så att frestaren-Djävulen gör ALLT för att människor inte ska tro på Gud och Jesus! Bl.a. så att vi”upptäckter”bevis som gör att det inte behövts alls en Gud för att skapa hela uiversum och jorden.:-)Och det är inte alltid så lätt-säger många- att förstå allt de olika apostlarna,lärjungarna skriver i bibeln. Men så är det;att ingen behöver förstå allt. Fan är med överallt,men det är Jesus också. Det är mening att vi här på jorden skall mogna,och då kan inte vi förvänta oss att få slippa allt jobbigt. Alla har fått en uppgift,ingen lott är mindre viktig. Det är naturligt att också kristnas tro ibland är svagare,men tackolov så stärks den på nytt.Eller händer att de som avvikit(t.ex.blivit agnostiker eller ateister) brukar sen få en ännu starkare tro! Med kristen tro är det så generöst att man får välja själv om man vill ta emot denna gratis gåva. Göra sitt bästa i allt bör man försöka göra,men det bör ALLA försöka oberoende hur man tror.

    Svara
  15. Anders

    Önskar att jag hade förmågan att tro på något, ibland skulle det varit väldigt behändigt att kunna vända sig till ett högre väsen för vägledning, och bön. Tyvärr tror jag inte på något, och i och med det, så krävs det något extraordinärt för att jag skulle börja göra det, kanske inte ens om gud uppenbarade sig framför mig skulle jag kanske se det som ett tecken.
    Därmed hoppas jag innerligt att det inte finns någon gud, för med min icke-tro lär jag ju hamna en trappa ner, och det vore ju trist bara för man inte tror :(

    Svara

Lämna en kommentar