Jag har varit med om mycket i mina dagar. Men idag tog nog priset över snökaos. Jag är ju ursprungligen från Lycksele/Umeå uppe i norrland, så jag är rätt van med snö och stormar och allt vad det för med sig. Det jag däremot inte är vad med är att bo ute på landet i en stad som har en enda plogbil.

Jag vaknade vid 08.00 idag och kollade ut och märkte att allt var vitt. Satte på mig glasögonen , för så klart måste jag ju sett suddigt men nog var det lika vitt ändå! Alltså hade jag två alternativ att välja emellan.

1: Jag har gått och blivit blind.
2: Det har snöat, så jag är snöblind.

Det känns som att det är lite av bägge delarna faktiskt! Att det var så mycket snö skadar ju inte, hundarna älskar det. Så fort dom går ut så försvinner dem i snön och lilla Chasey gräver antagligen tunnlar då det har snöat så pass att snön är högre än vad hon är.

…Toppen, hundarna har det underbart! Men jag då? Jag ska ju ta mig iväg till min intervju (Var kallad till en intervju som chef i Lidköping). Bilen var till hälften täckt med snö, vägen var inte plogad! Notera att jag faktiskt bor ute på landet *bonde* så här finns ingen kommunal plogbil som röjer. Nej, här har man en ”vägkomitté” där en är ansvarig för att ploga.

Dock så bor jag på en ”privat” väg så ingen plogar hos mig inte! Självfallet får man panik, men som tur är var gubben snäll och kunde komma ut direkt efter frukosten och ploga upp vägen + min väg. Så toppen! Allt frid och fröjd.. Eller?

På väg till Lidköping upptäcker jag att vägen inte är plogad! Den har i och för sig plogats tidigare på morgonen, men det blåste så mycket att allt det plogade kom tillbaka på vägen. Så jag fick en och en annan sladd på väg till mötet.

Nu är det så att det var ett flertal jobb som var utannonserade så vi var en 30 stycken på mötet som sedan delades in i grupper (beroende på vad man sökte). Det sorgliga var att 17 stycken hade ringt och talat om att dom var insnöade. Resten hade alla problem att ta sig fram.

Men jag tog mig fram, hemresan var däremot värre. Man ser verkligen ingenting på vägen, allt är VITT! Helvette, synd att man inte kunde färga snön så att man åtminstånde kunde se var fan man körde.

Inte hindrar det mig i alla fall från att grilla! Ni förstår, jag är född till grill människa, och när jag säger i vått och torrt, då menar jag verkligen vått och torrt =)

Här ser ni grillad ytterfläskfilé med Libanesiska pommes (badade i vattenlag med olika kryddor och örter, mums) samt favorit sallad Taboule!

Det var min lilla dag det =) Får bjuda på lite bilder på mina sötnosar.

(Eller snarare en massa!)

Har ju inte lagt upp bilder på Blazie , så tänkte att ni skulle få bli lite valpsjuka. Visst är hon söt?
Obs: Klicka på bilderna för att få dem i större format.

Cubix gjorde en riktigt fin bild på en av valparna =) Så tack för den, Cubixen!

Senaste tiden har en passion för fotografi väckts inom mig. Så jag började fotografera med olika vinklar och ha mig. Nu vet jag inte rikitgt om det är min excellens som fotograf som spelar in, eller om det vara råkar vara så att valparna är supersöta, varav bilderna blir så bra… Hur det än är, här kommer mina favoriter. På två dagar togs över 1000bilder på valparna. Och eftersom så få blev så perfekta så antar jag att procentuellt så suger jag hårt.

Vilken helt underbar dag det har varit idag. Nog för att det har regnat och varit soligt, men ändå!

Mycket blev gjort, imorgon får man besök och på måndag kommer Rebo från Umeå och hälsar på sen drar vi till Liseberg och lever livet lite =).

Har dessutom kommit på ett nytt trick. Ska bara hitta någon som kan filma och någon jag kan framföra det för. För att tricket i sig måste framföras, och kan inte göras kamera + mig. Glömde ju nämna att jag och Jessika var på Kristineskit och inhandlade lite tyger, så snart ska chasey få en garderob med massa snygga tröjor =)

Jag köpte även bilbälten som Jessika ska göra lite selar/halsband/koppel av, så kommer det väl fler idéer så småningom =) Jag har massa i huvudet just nu så vi får se vad jag kommer fram till =)
Go me and go Jessika =)

Länge har jag velat fotografera, jag har hållt på med fotoretuoch i något år. Men har även alltid älskat att ta bilder. Jag är inte så intresserad av att ta bilder på fåglar eller på blommor eller på fjärilar. Men gärna hundar, människor samt lite annorlunda grejer. Så som sagt så funderar jag starkt på att göra om gäststugan till fotostudio, och kanske köpa lite grejer. Men är det värt det? Är det en passion eller bara ett intresse som jag har?

Att jag känner mig stolt över riktigt fina bilder gör att jag känner en viss passion. Eller ska jag säga ett intresse som vidareutvecklas antagligen om jag kommer att göda den. Så vi får se hur det blir =). Mitt nästa inlägg, imorgon (idag) när jag vaknar kommer att handla om Talang 2009 – Sweden. Ett av världens sämsta talangprogram. Imorgon får ni veta varför, tills dess, njut av bilden på mig och valpen, visst e hon söt? Jag är också söt jag vet, men ge lite cred till valpen med!

På kvällskvisten så kom Kriss, Sarah, Hampe, Brandt och ofödda skönheten som finns i Sarah’s mage och hälsade på. Dem hade med sig fika men som vanligt får jag lite skruvar som ramlar av mitt huvud så jag åkte in till centrum och köpte: Mariekex, Pucko, Cola (hell yeah), Digistive Kex, Prince chokladkex, Waffers choklad, Chokladflarn, Ballerina kex och chips! Tänkte man måste ju ha lite att välja och vraka på. Vi satt en liten stund och pratade om det ena och det andra och jag frågade Sarah lite om vad hon tyckte om smärtan vid födseln. Tycker sånt är väldigt fascinerande.

Men det som är desto mer fascinerande är att hon sa att trots den oändliga smärta hon vet att hon kände, så kommer hon inte ihåg det. Efter att barnet var fött var det som att det försvann. Hon visste att hon hade haft ont men kände inget längre. Snacka om att det måste vara naturens ”moderkänslor”. Wawawiwawa, vill med uppleva sånt. Bara för att kunna förstå allting mer så är jag en som vill uppleva allt. Även en förlossningsmärta.

Jag har ju varit med en gång tidigare, dock så var det när mamma födde mig och tyvärr kommer jag inte ihåg mycket. Jo! Jag kommer ihåg hur läkaren såg ut, vad rummet luktade.. (haha eller hur?)..

Nästan så man blir sugen på barn! =)

Angående hundarna så hade jag ju köpt chips och ostbollar och dylikt. Så jag tänkte testa Akira och Amber och se hur duktiga är idag. Har ju tränat dem att dem inte får tugga även om dem har mat i munnen, om jag inte säger ”Varsågod”. Så jag proppade deras mun full med ostbollar, och så testade jag! Resultatet är här nedan =).

Lite senare idag eller imorgon ska jag även publicera en liten video på valparna! =)

Lite bilder på valparna