Jag har funderat så länge jag kan minnas på det där. Är det någon skillnad på hur vi människor upplever sorg? Varför är vissa så kalla och andra så känsliga? Vet ni vad jag vet med full säkerhet; Det är att sorg är någonting man lär sig.

Många kommer säkert att säga neeej, vi människor är födda med det. Klart vi är födda med det men det finns olika grader. Som vanligt så jämför jag mina två världar. Min libanesiska liv med mitt Svenska liv.

Sverige

Som bekant så är Sverige det land där jämnställdhet är en viktig fråga och debatt i vårt dagliga liv. Kvinnor vill ha lika villkor som männen och kämpar med all sin kraft för att vara så lika som möjligt. Varför jag tar upp detta kommer lite längre ner.

Jag har varit på två svenska begravningar och jag måste säga att jag blev oerhört paff på båda jag förstod inte, jag accepterade inte men jag respekterade hur det var. Just för att det var så emot allt jag har lärt mig att jag visste inte vart jag skulle ta vägen.

Båda begravningarna var vackra och minnesvärda men det var situationen som gjorde mig smått galen. Det hela börjar då med en predikan i kyrkan och man hör någon snyfta lite här och var. Vissa är där bara för att dem måste, inte för att dem vill. När prästen hade predikat klart så gick man vidare och dem anhöriga bar kistan en bit och la den på en rullsak som rullar och rullade (mycket rull) den till graven där dem sen la ner den.

Vidare så stod man i ”klumpar” , varje familj för sig och man gick fram en familj i taget, sa några ord och la i rosor i graven. Vissa grät, andra sa bara saker. När det hela var avslutat gick vi vidare, jag med tårar i halsen trots att jag inte kände personen. Men sorgen i mitt hjärta var för dess anhöriga.

När jag trodde begravningen var över så visa det sig att man även ska äta. Okey tänkte jag, visst är det olikt men vi har samma tradition att man bjuder på mat efter begravningen.

När vi kommer till stället så sätter sig alla ner och voila, alla skrattar! Skrattar?! Jag blev paff jag visste inte var jag skulle ta vägen. Varför skrattar man? Varför är det ingen som gråter längre. Herregud, servitörerna log och va skitglada. Detta stämde inte med begravningarna från mitt land.

När vi ätit klart så gick vi hem, alla till sitt.

Den närstående familjen, även dem självfallet med sorg i hjärtat gick vidare i sitt liv. Man hade skoj, man skratta, man hade fest, man firade diverse saker och livet fortsatte. Sorgen i deras ögon såg man inte, självfallet om man inte tog upp det. Men i övrigt så verkade allt pågå som vanligt som att ingenting hade hänt.

Tänk dig att smaka på något som är det suraste du någonsin smakat på. Sen smaka på någonting som är det sötaste du någonsin smakat på. Den skillanden är det mellan våra begravningar och vårt sätt att ”hantera” sorg som Libaneser.

Jag hade velat dela upp sorg för sig och sen prata om begravningar för sig, men jag antar att bästa sättet att framföra mina tankar och för att få er att förstå.

Detta blev ett lite längre inlägg så jag delar upp det i två delar. Imorgon kommer del 2, som handlar om hur min egen mors begravning va. Så ni förstår varför jag tycker det är skillnad.

Men vilket av dem är rätt? Det finns inget sånt, vi hanterar det bara på olika sätt, beroende på ursprung och kultur.

Besserwisser tyska besser, bättre och Wisser, vetare; ”en som vet bättre”) är en pejorativ term för en person som upplevs anse sig veta bättre än andra, då en besserwisser tenderar att ofta och gärna upplysa världen om sina (eventuella) kunskaper. Ordet viktigpetter är en ungefärlig svensk synonym.

Jag har tänkt nu en hel del på varför så många människor har sagt att jag framstår som en besserwisser. Personligen anser jag mig själv vara väldigt allmänbildad och är en person som gärna lär mig allt om allting. Genom mina år har jag lärt mig så mycket jag kan. Ser jag någon baka en apelsin ska jag fan baka en apelsin. Om den blir bra har jag ingen som helst aning om men jag är en som verkligen är ute efter nya erfarenheter, både praktiska och teoretiska.

Säger alltid vad jag tycker och tänker, är oerhört rak på sak och aldrig velig. Kan det vara därför jag uppfattas som en besserwisser? Om du snackar om någonting som jag vet att du har fel om nog fan steppar jag in och säger att nej så är inte fallet. Om du säger till mig att solen är gul och jag vet att solen är röd, då finns det inget i världen, förutom ren faka som verkligen får mig att tro på det du säger.

Pratar du däremot om något och jag säger ”Ja men så här ligger det till” och du säger ”Nej, så här ligger det till”. Om jag inte har fakta eller någon grund att gå på då säger jag att jag inte vet och att jag får lita på den personen. Fram tills jag kommer hem och kollar upp det.

Så enkelt och gott. Jag har insett att jag inte alls är en besserwisser. Visst känner jag mig ibland betydligt mognare än många men jag vet exakt varför jag anses vara en besserwisser.

Jag umgås helt enkelt med ointelligenta idioter. Jag antar att jag måste uppgradera mig i kompishjärnnivå haha.

Så hädanefter om någon säger ”Du är en sån djävla besserwisser” ska jag enkelt svara. ”Nej, det är bara du som är så djävla dum”

Oh yeah..  Romeo is back.

Är det någonting som verkligen gör mig arg, rentav förbannad så är det rasism. Eftersom jag är rak på sak frågar jag alltid folk eller så säger jag som det är, du är smygrasist. Alla vänder på sig och säger:

- ”Neeeeej, jag är inte alls rasist!!! Dock har jag mina fördomar”

Samtidigt går det någon tönt och säger ”Jag kan förstå hur jobbigt det måste vara”. Men gör du verkligen det? Förstår du hur det är att bli dömd på grund av min härkomst? Förstår du seriöst hur det är när människor blockar dig för att du är invandrare?

För ett tag sen så skrev jag till en kille som gillade samma saker som mig följande: ”Vad trevligt med likasinnad kille”. Till svar fick jag: ”Likasinnad? Jag gillar inte invandrare” och så hade han blockat mig. Blockat mig för vad? För att jag är invandrare? Vad exakt fick du reda på förutom att jag inte är född i Sverige. Vad jag heter? Vad jag gör? Hur min kuk ser ut? Hur jag är uppfostrad?

Samma sak när man söker jobb, under mina år då jag sökt jobb så har jag inte ens fått svar på min ansökan. Så nu går mitt jobbsökande till på annat sätt. Nu söker jag med svenskt namn samt mitt riktiga namn. Skickar iväg två ansökningar, får svenska Romeo svar, då kommer jag vidta åtgärder. Vad eller hur har jag ingen aning om.

Nu handlar detta inlägg om smygrasism. Inom alla jag någonsin träffat så tycker man det ena och det andra. En person jag ville sluta ha kontakt med kallade mig blatte. Jag skrev ett vänligt sms där jag sa att jag inte längre vill ha kontakt, att den personen är en fin människa men helt enkelt så vill jag inte hålla kontakten. På dennes blogg blev jag då refererad till som blatte. Men ändå är man inte smygrasist?

Varför annars kalla mig blatte? Jag heter Romeo, refererar du till mig kan du väl för fan använda mitt namn? Fettot? snyggot? Sexot? Smalot? tönten? fittan? Idiotdjävel? Kalla mig va fan du vill men blatte? Eller invandrardjävel? Varför?

Alla man frågar ”Vad tycker du om invandrare” så säger dem det ena och det andra. Häromdagen sa min vän ”Ja men vadå, tycker du inte också att det finns dåliga invandrare?”.. Klart som fan det finns dåliga invandrare, men inte fan tänker jag på dem som invandrare. När jag träffar ett rötägg så tänker jag vilken djävla idiot. Är han bosnier tänker jag vilken djävla bosse. Är han jugoslav tänker jag vilken djävla slav. Är han Libanes tänker jag vilken  djävla lebb. Inte tänker jag ”invandrare” ?

Mycket väl vet jag att det finns rötägg som på ett eller annat sätt sabbar för oss andra som flytt livet till Sverige. Mycket väl vet jag att våra åsikter och värderingar inte alltid går hand i hand med svenskar. Men man måste acceptera olikheterna mellan varandra.

En person sa igår till mig: Alla invandrare borde lära sig flytande svenska för att få stanna kvar.

Det finns så djävla många svenskar för fan som inte kan flytande svenska, som jag kör över ganska hårt med min svenska och jag är utländsk. Glöm inte bort att äldre människor från andra länder ofta är analfabeter eller saknar utbildning. Sen ska dem komma till Sverige och man begär flytande svenska?

När man dömer en person tycker jag att man ska döma människan efter deras handlingar. Efter deras sätt att vara, att prata och bete sig. Inte efter var dem kommer ifrån. Visst har man en generell bild, det är bara mänskligt men va fan ge människor en chans.

Mitt ursprung gör mig till den jag är, men mitt ursprung definierar inte vem jag är.

Fortsättning på första delen.
Jag har fått väldigt många kommentarer, vissa som inte vill bli publicerade och andra som blev publicerade, kvinnor som själva säger att måna tjejer ljuger angående detta med våldtäker.

Vet ni vad? Här håller jag fullständigt med. Det finns så otaligt många tjejer runt om som anmält killar, män, bekanta och okända människor för att försöka få ut pengar eller bara för att första livet för dem.

Det fanns en ung tjej som var 19 år gammal som anmälde sina båda morbröder för våldtäkt. Hon begärde också åtskilliga hundratusentals kronor från vardera och menade på att dem våldtagit henne och att dem var ute efter att ta hennes liv. Begå hedersmord (dem är muslimer).

Detta blev väldigt uppmärksammat, vi känner ju morbröderna och dem är alltså, ja svårt att förklara men dem absolut raraste man kan lära känna. Så det blev i alla fall rättegång av det hela och männen häktades. Men sen efter fler förhör kom det fram till att ingenting i tjejens berättelse stämde. Hon började säga fel saker och det visade sig till slut att hon ljugit om precis allt.

Hon hade förlorat oskulden och försökte täcka det genom att säga att hon blivit våldtagen, samtidigt som hon fick chans att ta avstånd från familj OCH tjäna pengar på det samtidigt.

En annan händelse, som har en 100% säker källa, behöver vi inte gå så långt för att höra. Det hände faktiskt mig. När jag var 19 år träffade jag en tjej när jag var på ett hotell. Hon gick utanför hotellet och jag stannade henne och pratade lite och frågade om hon ville hitta på något för jag kände ingen i staden.

Ja visst sa hon det låter jättetrevligt. Vi gick in på hotellet’s klubb avdelning, dansade, drack lite och allt var frid och fröjd. Hon ville följa med till rummet och det hade jag inget emot så vi gick upp. Under tiden vi va nere i klubben så frågade jag lite vad hon gjorde, hon sa att hon gick sista året och va på besök hon med. Toppen tänkte jag.

Vi hade sex, allting var suveränt hon gav mig sitt nummer och hon fick mitt och hon tackade för sig och åkte hem. Någon vecka efteråt börjar jag få en massa sms där folk hotar att döda mig och att dem ska ”knulla min invandrar familj” med mera med mera.

I ett av sms:en stod det att alla djävla invandrare kommer till Sverige och våldtar svenska tjejer. Jag kollade upp numret och det kom från samma stad som tjejen. Så jag försökte ringa henne, jag sms:a men hon hörde aldrig av sig.

Till slut blev jag halvt galen och började kolla upp henne på nätet och hittade hennes sida. Hon var 16 år, heter Tina och hade skrivit om vår natt. Att hon hade träffat en jättestor kille som övertalade henne att gå in på hotellrummet och sen våldtog han henne. ”En äcklig invandrargubbe” refererade hon till mig som. Jag blev bestört! Började skaka. Tänk om polisen tror på henne? Va fan ska jag åka dit för våldtäkt på en tjej bad mig knulla henne?

Direkt ringde jag upp polisen och förklarade händelsen. Hade (TACK OCH LOV) som tur var också en tjejkompis som hade rummet bredvid, så hon va med oss en stund och såg hur klängande Tina var och att hon i stort sett bad framför henne att ha sex med mig.

Så polisen tog emot anmälan och frågade vad jag vet om henne. Ja sa jag, det jag VISSTE var följande, och det jag vet nu är att hon heter Tina och är 16 (att hon är 16 sket väl jag i, hade satt på henne ändå, jag var ju bara 3 år äldre). Mer visste jag inte om henne. Ja förutom hennes nummer. Så det blev en anmälan och en dag så ringer jag skyddat och hennes pojkvän svarar. Jag säger å att du ska tala om för din tjej att hennes lögner kommer jag att anmäla och kräva ett djävligt stort skadestånd. Tjejen i fråga blev rädd och pratade med mig och bad om ursäkt och sa att ”det kändes så dåligt dagen efter”. Men inte fan kallar man det för våldtäkt då?

Tyvärr, gjorde inte polisen ett djävla skit och menade på att dem kunde inte identifiera henne. Men hade HON anmält mig, hade dem fan identifierat mig fortare än satan.

Detta har då gett mig en funderare. Blir tjejer verkligen våldtagna eller om dem ångrar sig eller vill få sympati och empati så säger dem att dem blivit våldtagna. Förstår dem inte innebörden av det ordet? Vad det kan göra med en människas liv.

Säg att hennes idiotiska saga läckt ut ordentligt då hade folk tagit mig för våldtäktsman.

Men sen har vi ju det som är motsatsen. Tjejer som blir våldtagna på riktigt men inte en djävel tror dem! Ja men vadå du ville ju ha sex.. Ja det ville jag, men inte sen…Det finns många exemplar där tjejer blivit våldtagna men ingen tror på dem. Och det måste ändras, riktigt ordentligt. Så otroligt många våldtäktsmän har kommit undan på grund av slarv i rättssystemet, på grund av idiotiska små saker som gör att det inte går att sätta dit dem.

Men vi har ett till problem.

När vet jag om jag blir våldtagen?

Tjejer vet inte alltid heller när dem blir våldtagna. Dem tror att om killen slår dem och kör in kuken trots att dem stretar emot och gör allt för att inte ha samlag, att endast det är våldtäkt. Eller att dem blir våldtagna i en gränd av en okänd man. Men så är det inte. Våldtäkt är när han försöker ge sig på dig och du säger nej men han fortsätter.

Visste ni om att de flesta våldtäkter begås inomhus och av någon du känner eller är bekant med? Det sker alltså inte som många tror bara i en mörk gränd. Nej nej nej! Det sker av din egen pojkvän! Av din kompis, av din bekant!

Säg att du och din pojkvän ska ha sex.. Du säger nej jag vill inte, men han försöker ändå och säger han att han vill ha sex.. Du säger ”Nej snälla jag har ont”… Han lägger sig ovanpå dig och säger – ”Det blir skönt om ett tag jag lovar”.. Då våldtar han dig. Han gör något mot din vilja.

Vi killer måste vara uppmärksamma på ett nej. Ett nej behöver inte alltid SÄGAS! Ett nej kan vara att tjejen går undan, puttar dig. Ja vad som helst. Och gör man ändå något mot tjejens vilja så våldtar du. Klart som fan du våldtar henne även om hon är din flickvän.

Själva ordet våldtäkt är för många just detta att man blir attackerad av någon som håller för din mun och har samlag.

Enligt svensk lag definieras våldtäkt med att någon använder våld eller hot om våld för att utföra en sexuell handling mot en annan människa.

Och för er tjejer som blivit våldtagna. Förstå att det inte är ert fel på något sätt. Ingen människa, tjej som kille bör tro något annat än att det är förövarens fel och inte personen som blir våldtagen.

Och för er horor som säger att ni blir våldtagna men i själva verket blir ni inte det. Ja, ni kan ju gissa vad jag önskar er.

Vilket årtal lever vi i? Vad är det egentligen som händer med vår sköra lilla värld som snart är äckligt betonad men incidenter som drabbar oss alla, men framför allt dem oskyldiga?
Vad är det som gör att vi tappar respekten, moralen och etiken för oss själva , för vår familj , vänner och medmänniskor. Någonstans på vägen börjar mänskligheten tyna bort.

Så känner jag nuförtiden när jag tänker på oss människor. Det är ruggigt vad som händer.. Att folk inte förstår och att folk inte tänker. Var man än vänder sig så sker man skit, idioti och ren djävla fanskap.

Detta inlägg kommer att handla om något annat jag brinner för att bekämpa. Våldtäkter.

Senaste tiden hör jag om detta var jag än vänder mig. Det känns som att det inte finns en enda kvinna som inte har blivit våldtagen. Eller så har jag en djävligt rubbad bekantskapskrets. Men så otroligt många tjejer säger till mig att dem gått igenom ett helvete. Det helvetet visar sig ofta vara våldtäkt.

Funderat har jag gjort, om dem verkligen blivit våldtagna eller om det är en ”tyck synd om mig” grej. För alla verkar säga det.

Låt mig berätta vad som hände för ca 3 år sen. Hemma hos mig i Umeå hade jag bjudit en väninna och på väg hem till mig ringer hon och säger att hennes 2 år yngre kusin vill följa med. Visst säger jag det går så bra så. Dem kommer hem till mig och vi börjar självfallet röka min vattenpipa. När jag ska hämta mer kol i köket börjar kusinerna prata och sen skriker dem och börjar att gråta.

Jag tappar andan och fattar ingenting och springer dit och försöker få reda på vad det var. I början ville dem inte berätta men efter lite påtryckningar så berättade dem. Det visade sig att deras morfar hade våldtagit båda. En hade han våldtagit när hon var 14 och en när hon var 16.

Jag blev häpen, stum, förtvivlad och riktigt djävla förvirrad. Vi pratade en riktigt bra stund igenom det. Båda tyckte att det var deras fel för en hade trosor när hon sov och en annan nattlinne. Jag förstod inte deras tankesätt, men samtidigt förstod jag att jag inte heller kan sätta mig i den situationen så jag försökte inte ens förstå.

När jag förklarade att jag ville ringa polisen så sa dem nej, ingen kommer att tro oss ändå. Men det är väl självfallet svarade jag. Vi ringer polisen nu. Men det tyckte inte dem.
Istället ville dem vänta till morgondagen men jag förklarade att då skulle dem tappa modet. Jag gör anmälan sa jag. Ringde polisen och dem tog emot anmälningen men hade ingen bil att skicka ut. Jag blev smått förbannad och sa att ni bör nog skicka ut en bil för hennes 2 år yngre kusin var 16 och hade alltså nyligen blivit våldtagen. Sagt och gjort dem skickade dit en patrull, dem ringde deras föräldrar och sen försvann dem tillsammans.

Rättegången blev av och jag kallades som vittne. Försvarsadvokaten började ifrågasätta mina motiv. Varför ringde jag? Vad har jag för relation med offret?… Svarade på allt så sant som jag kunde och mannen blev dömd.

Yngre flickan fick 150.000kr och den äldre 80.000 och jag fick 0….

Det värsta med händelsen var att familjerna inte tog avstånd från morfadern, något jag äcklas av och chockas av än idag.. Mormodern lät han komma hem på permissionen och dem våldtagna tjejernas föräldrar bjöd hem honom.
Hur är man funtad då. Är det någonting jag har missat? Det går inte in i mitt huvud. Nu är jag Libanes, vi har eye for an eye, tooth for a tooth tankesätt. Hade någon våldtagit min syster eller mamma så skulle jag personligen våldta den personen och plåga den till döds.

Vi skulle spotta på skiten och pissa på han. Men dem tog tillbaka honom? Vad tycker ni om det. Händer detta verkligen eller är just dessa familjer totalt rubbade?
Detta var del 1, del 2 kommer att handla lite djupare om våldtäkt, om varför det sker, om hur kvinnorna känner sig, om hur dem tycker det är deras fel och jag ska försöka få fram lite fakta siffror.

Egentligen var min idé inte att prata om just denna händelse utan mer försöka informera er tjejer lite kring detta med våldtäkt. Trots att det är så mycket som pågår runt om, är väldigt få tjejer försiktiga.
Del 2 som sagt, där får ni mer kött på benen.

Bloggvärlden har inte varit jätte intressant för mig direkt. Det har alltid varit kul att blogga. Men jag vill gärna blogga om värderingar och åsikter. Jag är en väldigt frispråkig, stark kille som verkligen säger vad jag tycker och sätter det så gott jag kan i ord och händelser.

Så när jag skapade min blogg var det väl som en slags tidsfördrift, så jag skulle kunna ha något att göra och att vänner skulle kunna följa mitt liv. Eftersom vi spenderar allt mer tid framför datorerna så var ju detta ett utmärkt alternativ.

Som vanligt är jag en person som vill utmärka mig, stå ut bland alla andra. Min blogg ska handla om unika händelser, inte om vilka skor jag köpt idag. Visst kan det vara intressant, men hur ska jag hålla mig unik?

Gick in på massa olika bloggar idag och majoriteten är tjejer i 16-25 år som bloggar om en och samma sak. Om mode och ”sitt liv”. Det värsta är att alla skriver ju för fan samma sak! Sen ser jag att dem har 200 prenumeranter och då funderar jag. Va fan prenumererar dem på?

”Idag, så köpte jag ett linné, bara så där alltså. Och det var fint liksom (gör lite bögiga moves), och det var från Vero Moda och den passade perfekt alltså (lite mer gaymoves). alltså ja.. Skit snygg liksommmm”.

Så känns det i alla fall när jag går in i dessa bloggar. Det är alltså händelselösa bloggar egentligen som snackar om mode. Men va fan skriver dem om annat än just sig själva. VAD gör DIG så unik med just din blogg? Vissa bloggar jag följer är ju verkligen härliga. Dem är unika, dem har intressanta saker dem skriver om och inte ”same old same old”. Det är en sak att skriva om sin fina tröja idag och imorgon. Men varje djävla dag???

Blondinbella verkar ha satt trenden och alla småtjejer följer efter. Men om vi sammanställer alla deras bloggar så är det i stort sett samma sak. Det handlar om samma skit, om samma färg och samma djävla fula tröja!

Så antigen är jag helt bombad i huvudet som inte gillar dessa bloggar. Eller så är det verkligen något som är fel. VAD gör dem så bra? Har jag missat något? Sen detta med video blogg, VA?! Vad videobloggar man om? Va fan gör just dig så djävla intressant av 400 människor bryr sig om vilken tröja du har köpt? Eller vilka skor du råkat ha sönder?

Det känns lite som att folk har så djävla lite att göra, att dem finner sig i detta. Seriöst? Min blogg kanske suger också va fan vet jag. MEN INTE FAN SKRIVER JAG OM NÅGON DJÄVLA TRÖJA och beskriver den som att den vore guld och diamanter.

Blä

Så snälla rara. Sluta va blondinbella wannabe.

1: Det är för fan inget att va stolt över

2: Hitta er egen identitet.

3: Bjuder på en bild på svartskalleromeo goes Blondinbella style… *ASGARV*

Jag är INTE homosexuell utan 100% HETRO. Thank you very much.

Nu har jag följt trenden och gästbloggat hos min vackra vän Rebecca. Hon når en större del av Sverige och jag försöker väl på något sätt framföra en del av mina åsikter till folk. En av mina åsikter som jag verkligen brinner för och skulle mer än gärna jobba med också, är att få er kvinnor att känna er vackra.

För ni är alla vackra i någons ögon. Tyvärr inser inte många att fallet är så. Dem flesta ser sig som fula när dem i själva verket är hur vackra som helst.

Så ta en titt hos Rebecca, hälsa på henne och läs hennes suveräna blogg. Ensamstående mamma som får livet att fungera, med lite jobb, lite party och en massa slit. Och skriv inget dumt till henne på msn för då hamnar ni på hennes hall of fame, och där vill man inte hamna *Skrattar*

Inlägget jag skrev hittar ni genom att klicka här

OBS! Detta är inte hennes hårfärg utan något jag ‘photoshoppat‘.

För några månader sen när jag var på väg till Skövde och såg en massa bilar som stod stilla och då var det bara att sänka hastigheten så inte polisen tog en.

Det var bara det att det var 5-8 bilar och en massa tända ljus. Jag insåg då att någon hade kört ihjäl sig och man blundade och sa vila i frid till dem som dött. Senare den dagen fick jag höra att att det var ungdomar på 16-17 år som hade gått bort.

Historien som den blev förtäljd var att det var tre ungomar, två killar och en tjej som var i Töreboda och drack och hade sig och dem bestämde sig för att sno en bil och åka till Skövde. Väl i Skövde insåg dem att dem ville ha cigaretter så dem tänkte vi åker till Skara för att hämta paketet.

På väg till Skara ska den onyktra föraren som aldrig kört bil i sitt liv fått sladd på bilen och körde av vägen. Det värsta tänkbara scenariot är ju att köra av vägen precis där vägkantsskenan börjar (Ni vet sidoskyddet som brukar finnas vid vägar så man undviker att åka ner i diken? Där den börjar så har den ju en liten sluttning, så det blir som en ramp).. Det var just det som hände, dem lyckades träffa ”rampen”.. hade dem åkt en meter längre så hade dem nog levt idag. Men istället voltade bilen och samtliga (om jag inte misstar mig dog).

När jag diskuterade detta med vänner och bekanta så sa jag det jag kände. Det är ytterst synd om dem, men dom får skylla sig själva. Man är en idiot om man super. Man är en ännu större idiot om man snor en bil och man är den största idioten om man kombinerar dessa tre tillsammans. För att inte tala om att killen aldrig kört, ja då är man rent av iq-befriad.

Jag må låta rätt hård men vad i helvete, nog fan har jag druckit men inte fan gör jag så djävla idiotiska saker?

Igår när jag var på väg hem så ser jag att precis innan jag svänger av till mitt hus att det var en massa ljus tända. Efter lite förfrågningar fick jag reda på att det var en 16-årig tjej som hade kört ihjäl sig. Först tänkte jag fan vad tragiskt, köra en moppe och sen dö :(

Men då fick jag reda på att tjejen hade snott bilen av hennes föräldrar och hade supit sig redig. Vet ni vad jag tänkte då? Precis, rätt åt henne. Seriöst. Jag tyckte inte ens synd om henne. Situationen är tragisk, men om henne? Inte ett djävla piss.

Inte när bara någon månad innan så dör det tre ungdomar som hade hela livet framför sig av precis samma sak. Då borde man ha mer innanför pannbenet än så. Så ja, rätt åt henne. Är man så djävla puckad så får man faktiskt skylla sig själv.

Så lite fundersam blir jag. Va fan tänker folk med? Är man seriöst så dum nu förtiden? Håller våra ungdomar på att totalt iq-befrias eller är det just Skara idioter? Helt sjukt egentligen. Jag gjorde en hel djävla del dumma saker, men aldrig något som äventyrade mitt liv eller någon annans. Eller jo jag åkte en gång frittfall, då kändes det som att jag äventyrade mitt liv. Men aldrig annars.

Än en gång, tragiskt, men vet ni vad? Rätt åt er, skyll er själva. Och för föräldrarna som inte har koll på sina barn, på er spottar jag.

(Jag blir ofta argumenterad över att föräldrar kan inte alltid ha koll, jag kan ju säga att mina föräldrar visste hur många liter urin jag pissade ut varje dag, dem visste fan allt, för dem va riktiga föräldrar som tog reda på essentiella saker som var viktiga för att veta, just för att undvika idiotiska händelser)

Vilket som, vila i frid alla ni ungdomar och hoppas att er död och idioti kanske hindrar andra från att begå samma sak.

Kan läsa om det i tidningen här

Igår så blev det, helt spontant en hel dag på Liseberg. Vi var 10 personer som åkte dit och vi hade djävlar i mig skoj. Som ni säkert vet så dricker man och äter en hel del (I alla fall jag haha) på Liseberg och vem kan hålla sig från Burger King när man väl är där??

Men då kommer vi till den mänskliga faktorn som säger ”Du måste på toaletten”. Sagt och gjort. Vi beger oss mot toaletterna och redan innan vi är framme börjar våra kläder att fräta. Av den oerhört vidriga lukten som stank ur Liserbeg toaletterna. Man gick in och det fanns ett 10-tal toaletter för oss män och jag gick in i första och såg världens pisspöl på marken så jag vände på klacken och gick till nästa. Där var det kiss på själva toalettringen. Vänder där också och går till tredje. Där var det lite gott och blandat och lite på sidorna också.

Gick in i varenda toalett som var ledig och alla var lika äckliga. Det var kiss överallt och en hade glömt att spola. Kan konstatera att han inte mådde bra. Så jag gick till urinoaren och släppte lös monstret (Kisset, inte kuken) och konstaterade att dem var minst lika ofrsächa som toaletterna.
Och då slog det mig. Tanken som jag alltid har när jag går på publika toaletter: Hur fan i helvete kissar folk hemma?!? Seriöst alltså. Inte fan gör jag helikoptern eller siktar på lampan eller försöker pricka flugan eller släcka min törst så fort jag går in på en publik toalett. Jag gör som jag alltid gör. Tar drar ner byxorna. Tar fram kuken och undrar om den blivit något större och som alltid blir jag ledsen då jag inser att inget hänt och börjar tinkeltinkla. Om det råkar komma på kanten (Drar självfallet upp toalettringen) som det ibland händer så tar jag toalettpapper och torkar efter mig.

Sen när jag går därifrån så ser jag till att det var lika rent som när jag kom. Tvättar mina händer och torkar runt där jag skvättat vatten och går ut. Men hur fan gör annat folk? Hur i helvette lyckas man för fan MISSA ett toaletthål lika djävla stort som Grand Canyon??? Alltså va fan har dem bazookas till urinhål eller är dem ovana? Aldrig kissat kanske?

Seriöst. Nog fan kan det hända att man stänker men va fan det ser ut som folk skrivit sitt namn eller gjort en picasso målning. Ni vet där man bara splashar överallt? Lite kiss här.. Lite kiss på locket.. Oh, missade en fläck..
Nej men seriöst, va fan? Kan inte alla vara lite renare, för allas trevnad och faktiskt förstå hur fan man kissar? Tycker att som vi har sexkunskap i skolan ska man ha kisskunskap. ”DU SKA KISSA I HÅLET DIN”.. Toaletthålet alltså inte något annat håll det är till för annat *hihi*

Och så går man inte till damernas.. (Ja jag brukar fan göra det om det är en vidrig toalett). Och va fan luktar det rosor i toaletten hos tjejer? Så prydligt och inte alltför sällan finns det blommor där. Men va fan jag vill ha blommor som jag kan lukta på när jag sitter på toaletten??

Vad äter ni tjejer innan ni går på toaletten? Eller har ni typ en deodorant som ni stoppar in i musen så varje gång ni kissar så kommer det ut en god lukt? Seriöst liksom. Men…. tydligen inte alltid för på Liseberg var det fördjävla snuskigt även hos damerna. Så jag va lite smått irriterad. Jag som ville in dit och känna rosdofter :(

Så snälla rara idioter, kissa i hålet och håll rent iaf efter er. Hur lätt vore inte det?

Och varför stinker männens toalett? Seriöst va fan äter ni? (Jag tillhör damernas lag idag, känner mig feminin).

Så LISEBERG: Ni är den äckligaste publika toaletten jag besökt på år och dar. (Som att dem bryr sig?)

Länge har jag talat om att jag alltid tycker att utsidan egentligen inte är viktig. Den är viktig för mig som ”första attraktion”, men inte i det längre loppet. Överallt på internet hittar man tjejer (mer sällan killar), som tar bilder i olika positioner, i knappt några kläder om några kläder alls, med upptryckta bröst, sexiga poser etc etc.

Det har fått mig att fundera och grubbla som jag ofta gör. Vad är det egentligen som lockar? Om tjejer tycker om mina magrutor och mina stora armar så skulle jag säkert också lockas och lägga ut lite fler. Men skulle jag lägga ut på hela härligheten i sin fulla prakt?

Men dölja bara lite, så även fantasin får sätta fart? Vad uppnår jag då och vad är det för människor jag lockar till mig? Om en tjej trycker upp brösten mot kameran så reagerar i stort sett alla killar. Hon kan va ful, hon kan superfet/supersmal/supervafansomhelst med superacne problem, men ändå blir killar kåta på henne och skriver ”Oj vilken sexbomb”. Vad vill dessa killar egentligen? Tycker dem verkligen att hon är sexig eller är det kåtheten i dem som talar? Ja ni kan ju gissa det själva. Vad det är som lockar dem.

Sen finns det ju dem snygga tjejer som faktiskt ser bra ut och har en oerhört sexig kropp, där skriver killar likadant men är riktigt tända på dessa tjejer. Men vad urskiljer sig dessa tjejer från varandra? Finns flertal bloggar, communities etc med tjejer som viker ut sig. Dem lockar ju till sig en viss sort. Alla är ju inte svin, men är det verkligen den uppmärksamheten man är ute efter?

Hur kan man känna sig speciell? Om en kille går runt på 10 bloggar, i ren kåthet och skriver till dem hur snygga dem är. Vad är det som gör dem speciella? Då är dem ju en i mängden. Vad utmärker denna tjej från en annan? Större bröst? Mindre? Lenare fitta? Skönare? Är det ärligt någonting saker som är värda någonting? Skriv ner det på cv:et också ”Jag har stora bröst”.

Jag försöker verkligen förstå men jag kommer nog aldrig göra det. Handlar det om dåligt självfötroende? Handlar det om exhibitionism? Vad är det man söker där ute, när männen ger blanka fan i vem fan du är. Johanna eller Sara, Dollie eller Erika, Mamma eller Mormor, hårig eller len. Dem ger ju blanka fan i din person. Det är inte du som lockar. Det är det sexuella.

Så känner i alla fall jag, håller ni med eller tycker ni att jag är helt fel ute? För övrigt, det finns ju dem som tjänar pengar på sidvisningar etc. Är inte det nätprostitution på något sätt? Du visar dig naken för att folk ska klicka på din sida så du får pengar. Eller vad kallas det? Affärsverksamhet? *skrattar*